Elevskyddsombuden i lagen (mera tips från arbetsmiljöverket)

Reglerna för elevmedverkan genom elevskyddsombud finns på flera ställen i lagstiftningen. Här har vi samlat reglerna från Skolverkets föreskrifter, arbetsmiljölagen, arbetsmiljöförordningen, Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete och skolans läroplaner.

I arbetsmiljölagen står att elevskyddsombuden ska få utbildning, ledighet för uppdraget, har rätt till information och att de ska få ha representanter i skolans skyddskommitté.

Enligt arbetsmiljölagen ska eleverna från år 7 i grundskolan ges tillfälle att utse elevskyddsombud som representerar eleverna i skyddsverksamheten. Uttrycken skyddsombud och skyddsverksamhet uppfattas av många som gammalmodiga, men så länge begreppen inte ändras i arbetsmiljölagen får vi leva med de gamla uttrycken. Med skyddsverksamhet menar vi idag alla faktorer som kan leda till ohälsa, alltså inte bara den fysiska miljön utan även den psykosociala. Där känner eleverna idag att de inte har något inflytande ens som elevskyddsombud. Men om man ska skapa en god psykosocial miljö i skolan då måste man ha med sig alla grupper som är verksamma där. Om man inte är delaktig i beslut om värdegrunder etc. så har man svårt att ta till sig dem.
Eleverna utser elevskyddsombud

Det är eleverna som ska utse sina elevskyddsombud. Skolledningens roll är att visa varför det är viktigt att ha skyddsombud och att ge eleverna möjlighet att träffas och utse skyddsombud.
Antal elevskyddsombud

Enligt arbetsmiljöförordningen har eleverna rätt att utse två elevskyddsombud per årskurs och gymnasieprogram eller per kurs längre än ett år. Ibland kan det kanske vara svårt att få till det antalet elevskyddsombud. Det är dock viktigt att alla elever på skolan blir representerade av ett elevskyddsombud. Om färre elevskyddsombud utses ska skolans elever delas upp på dessa och det ska göras tydligt på skolan vilket elevskyddsombud som den enskilde eleven ska vända sig till i första hand. Inom vuxenutbildningen bestäms antalet elevskyddsombud med hänsyn till elevernas antal och arbetsförhållanden.

På stora skolor med många elevskyddsombud kan man om man vill utse ett huvudskyddsombud som har till uppgift att samordna elevskyddsverksamheten.

Utbildning

Precis som de anställdas skyddsombud har elevernas rätt att få den utbildning de behöver för att klara sitt uppdrag. Det gäller framför allt kunskap om arbetsmiljöarbete och de regler som finns på arbetsmiljöområdet. Men även kunskap om skollagen och läroplanerna bör ingå. Rektor ska se till att eleverna får denna utbildning då de tillträder som elevskyddsombud.

Ledighet för uppdraget

Skolan ska ge elevskyddsombuden den ledighet som behövs för uppdraget. Det finns reglerat i grundskoleförordningen, gymnasieförordningen, specialskoleförordningen, särskoleförordningen och förordningen om gymnasiesärskolan. Det är vanligtvis rektor som beslutar om sådan ledighet.

"Föreskrifter om ledighet för att fullgöra uppdraget som elevskyddsombud enligt 6 kap. 17 § arbetsmiljölagen (1977:1160) finns i

- 6 kap. grundskoleförordningen (1994:1194)

- 6 kap. gymnasieförordningen (1992:394)

- 7 kap. specialskoleförordningen (1995:401)

- 6 kap. särskoleförordningen (1995:206) samt

- 6 kap. förordningen (1994:741) om gymnasiesärskolan"

(Ur arbetsmiljöförordningen18 a §)

Rätt till information

För att elevskyddsombuden ska kunna utföra sitt uppdrag har de rätt att få den information de behöver. Undantag är information där skolan har tystnadsplikt eller som är föremål för sekretess.
Medverkan i det systematiska arbetsmiljöarbetet

I kommentaren till 4 § i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) framhålls att elever likställs med arbetstagare.

Det är viktigt att personal och elever på skolan deltar i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Deras uppgifter är exempelvis att rapportera risker, att ge förslag på åtgärder och synpunkter på resultat av genomförda åtgärder. Det är också viktigt att de deltar när arbetsmiljöpolicyn och rutiner tas fram. Varje skola bör ta fram rutiner för hur detta samarbeta ska bedrivs. Även om det är rektor som har ansvar för arbetsmiljön så är samverkan en förutsättning för att arbetsmiljöarbetet ska bli effektivt.
Skolans skyddskommitté

Två av skolans elevskyddsombud har rätt att delta i sammanträden med skolans skyddskommitté. Dessa två ska utses av elevskyddsombuden själva. Enligt arbetsmiljöförordningen har inte eleverna förslagsrätt eller rösträtt på dessa möten utan de har endast yttranderätt. De kan naturligtvis framföra idéer och önskemål i skyddskommittén.

Skyddskommittén ska bl.a. ta upp frågor som rör

* företagshälsovård/elevvård
* handlingsplaner och rutiner
* planering av nya och ändrade lokaler, arbetsmetoder och av arbetsorganisation
* upplysning och utbildning rörande arbetsmiljön
* arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet.

Skyddskommittén ska delta i planeringen av arbetsmiljöarbetet på skolan samt följa hur arbetet fortgår. Kommittén ska också följa utvecklingen i frågor som rör förebyggande av ohälsa och olycksfall.

Även om man kallar skyddskommitté för något annat, som arbetsmiljökommitté eller samverkansgrupp eller annat, så har elevskyddsombuden rätt att delta.
Stödundervisning och kompensation

Möjligheten för elevskyddsombud att få stödundervisning som kompensation för vad de går miste om på grund av sina uppdrag är reglerad bara för gymnasiet och gymnasiesärskolan.
Stödundervisning enligt gymnasieförordningen

Genom stödundervisning kan också elevföreträdare i skolkonferens, elevskyddsombud eller de som innehar liknande uppdrag, om det behövs, få ersättning för de delar av utbildningen som de gått miste om på grund av sina uppdrag.

(8 kap. 1 § Gymnasieförordningen)